This is Ghana, no pressure

Den här resan fick en fantastisk start, jag tappade min iphone i en taxi och ingen svarar när vi ringer till den. Bortsett från det och att det är sjukt varmt så har jag det jättebra här i Ghana. Vi är fyra personer som är med i sommarprogrammet (två killar från Spanien och en tjej från England). Sex volontärer var redan här (en tjej från USA, två killar från Spanien samt en tjej och två killar från Tyskland) och det har kommit ännu en tjej från Tyskland som inte är med i sommarprogrammet. Vi bor allihopa hos Freds familj. Fred är han som är ansvariga för organisationen här i Ghana. Det är lite oklart vad sommarprogrammet innebär, jag vet bara att det är under tre veckor men jag vet inte riktigt vad för volontärarbete vi kommer få göra. Allt är oklart i Ghana, och man vet aldrig vilken tid saker börjar. Frågar man vilken tid ska vi åka?  Får man som svar: Senare. Men som de säger, "This is Ghana, no pressure".

Skola för flickor
Idag besökte vi skolan där några av volontärerna jobbar. Det är en skola endast för flickor och de var så fina. De sjöng för att hälsa oss välkomna när vi kom in i deras klassrum och några av dem dansade och vi fick dansa med dem. Det var verkligen roligt att se hur en skola här kan se ut. En volontär håller i datorlektioner, han ska alltså lära dem om att använda datorer men det finns bara en dator så det är inte så lätt. Idag bad de honom att lära flickorna om virus men de vet inte ens vad Internet är. Så ja, som sagt, allt är lite oklart och ostrukturerat.

Traditionell by
Vi besökte även en liten by utanför Tamale. Först var vi tvungna att hälsa på deras ledare, en man som är drygt 80 år (de vet inte hans exakta ålder). Vi blev bjudna på något som kallades kolanöt och det var riktigt äckligt och smakade typ som Bäska (för er som vet hur det smakar ;) ). Han har så många barn att han inte vet hur många de är. Men för varje barnbarn som föds drar han ett streck på en vägg för att hålla räkningen. Jag vet, makes no sense eftersom han inte kan veta hur många barnbarn han har om han inte vet hur många barn han har. Men han har 60 st barnbarn så han kanske inte vet hur många barn han har för att han inte räknat dem.

Ledaren hade fyra fruar men en dog och en lämnade han tillbaka till hennes familj för att hon var för korkad tydligen...

De andra två bor i varsin sån här hydda. Hålet i marken är till för att tvätta sina privata delar innan hon går in till ledaren på kvällen. Där lägger hon sig på rygg och han "does his thing as a man"... Sedan går hon tillbaka till sin hydda. Så det finns ingen romantik över huvudtaget. Men det är olika i de olika delarna av Ghana. I andra delar, där de har andra kulturer i de traditionella byarna har kvinnan mer att säga till om, fler rättigheter.

Vi besökte byns skola som bestod av två små byggnader. Barnen blev jätteexalterade, speciellt när jag och en av spanjorerna ställde oss på händer och hjulade.

Vi får se vad för arbete som väntar! 

Hejsvejs så länge!